| |
 |
| |
Gemensamt land är
en utställning om de arktiska finsk-ugriska folkens nutidskonst.
Hantierna, mansierna, nenetserna och samerna förenas av den flera
tusen år gamla renskötarkulturen och tillhörigheten
till den vitt utbredda finsk-ugriska språkfamiljen. I dag är
de traditionella livsformerna emellertid hotade och språkens
framtid osäker. Gallen-Kallela museets utställning tar upp
frågan om vilka medel bildkonsten erbjuder för folk som
lever under trycket av dominerande kulturer. Kunde konsten bli en
väg för nomadfolken som gradvis håller på att
urbaniseras, en möjlighet att bära med sig det egna etniska
arvet, språket, minnena? Kunde bildkonsten bli ett sätt
att skapa stödjande, levande förbindelser mellan folken,
över statsgränserna, på samma sätt som de stora
renhjordarna på sin tid?
De arktiska folkens moderna konst är konst skapad ur landskapet
som dominerar deras livsmiljö. Den visar en ödmjukhet inför
naturen som sitter i ryggmärgen sedan årtusenden, men också
en påhittighet när det gäller att skapa ur knapphet
– och en helhetsbetonad och respektfull inställning till
miljön och andra människor. Folken i norr har traditionellt
rört sig över stora områden, sett långt, varit
förtrogna med det omgivande landskapet som upprepar sig i all
oändlighet. Det verkar som om denna fjärrskådande
blick, vinden som blåser kring fjällen, skulle ha avsatt
spår i konstverken, gått igenom dem.
Det arktiska landskapet är vitt utbrett och mångkulturellt:
samerna i Finland, Sverige och Norge bygger en naturlig bro mellan
de nordiska länderna. Nu låter vi bron sträcka sig
via Barents hav till Jamalhalvön och därifrån vidare
till Ob med bifloder. Resan genom landskapet omfattar majestätiska
fjordlandskap, lappländska fjäll, taigan och tundran, älvar
och hav. Inom detta område talas över 10 ursprungsspråk
inom en kultur som äger lika många egna särdrag.
Den arktiska nutidskonsten innebär också att återvända,
andligt och materiellt. Den griper på nytt och på nytt
tag i urgamla metoder och material, uttrycker sig själv i medvetenhet
om sitt förflutna och sina traditioner. Konstnärerna tar
igen år som förtigits, år när den egna kulturen
osynliggjordes. Denna totala tystnad kan sträcka sig över
århundraden, men det har inte föråldrat den arktiska
berättelsen. Tvärtom. Den visar sig i dag starkare än
någonsin – på egna villkor, som personliga berättelser,
med smärta men också med glädje och humor. Förmågan
att forma olika material, skapa överraskande kombinationer och
rena former kännetecknar denna konst, liksom det tvärkonstnärliga
greppet. Här finns en oefterhärmlig känsla av rum,
rymd och fräschör. Här finns helighet, stark gemenskap,
kraft och skörhet.
Landskapet bär på minnen: anfäder och anmödrar,
vägar och stigar som trampats av generationer, jakt-och bärmarker,
fiskevatten, heliga platser. Det viktiga är konstnärernas
vilja att gå tillbaka och minnas, att skapa en framtid där
den samiska, hantiska, mansiska eller nenetsiska bakgrunden har samma
värde som moderlandets kultur. I dag är valet medvetet och
kräver ibland ett särskilt mod. Vi hoppas att utställningen
Gemensamt land stärker bilden av den arktiska konsten och den
konstidentitet som hänger samman med den – både för
de kulturella särdragens skull och för förmågan
att beröra universellt och allsidigt.
Utställningen presenterar 33 konstnärer från de samiska
områdena i norska, svenska och finska Lappland och västra
Sibirien samt från de autonoma provinserna Jamalo-Nenetsien
och Hanti-Mansien.
Norge: Asbjørn Forsøget, Aage Gaup, Aino Hivand, Annelise
Josefsen, Iver Jåks, Hans Ragnar Mathisen, Synnöve Persen,
Ingunn Utsi
Sverige: Per Enoksson, Monica L Edmondson, Rose-Marie Huuva, Britta
Marakatt-Labba, Maj-Lis Skaltje, Lena Stenberg
Finland: Iria Ciekca-Schmidt, Marja Helander, Helena Junttila, Petteri
Laiti, Satu Natunen, Outi Pieski, Merja Aletta Ranttila, Anni Rapinoja,
Nils-Aslak Valkeapää (1943-2001)
Ryssland: Gennadi Hartaganov, Igor Hudi, Viktor Jadne, Aleksandra
Juhlimova, Mihail Kanev, Leonid Lar, Nadezhda Pavlova, Gennadi Raishev,
Vasili Samburov, Snezhanna Zyrjanova
Utställningen och katalogen fördjupas ytterligare med fotografier
av Tuukka Uusitalo från Samelandet och Västra Sibirien
(år 1993-1998).
Utställningen är öppen : ti-lö 10-16, sö
10-17
Utställningen visas på följande ställen:
Gallen-Kallelan Museet 1.2-18.5.2003
Samemuseet SIIDA 18.6.2003-15.2.2004
Wäinö Aaltonens museum 5.3-30.5.2004
Utställningen har fått stöd av:
|
|
| |
  |
|
|
|
