Huvilarakentaminen ja betoni


Skrolla neråt för svensk textScroll down for the English version


1900-luvun vaihteessa maaseudulle ja erämaihin rakennettujen taiteilija-ateljeiden ja kesähuviloiden määrä nousi ennätyslukemiin. Visavuoren ja Kalelan inspiroimina kohosivat niin Robert Kajanuksen kesähuvila Kirkkonummen Obbnäsiin kuin Pekka Halosen ateljee Halosenniemeen.

Pariisin maailmannäyttelyn innoittamana ja teräsbetonin rantauduttua Suomeen huviloita ryhdyttiin hirren sijaan rakentamaan rapatusta tiilestä ja jyhkeästä betonista. Esimerkkinä uudenlaisesta rakennuskannasta ovat Eliel Saarisen, Herman Geselliuksen ja Armas Lindgrenin Kirkkonummelle rakennuttama Hvitträsk ja Emil Wikströmin Visavuoren ateljee.

Myös Tarvaspään rakennusmateriaaliksi valikoitui ajan uusi innovaatio teräs-, eli rautabetoni. Sen avulla voitiin toteuttaa uudenlaisia rakenteita, ja se oli kestävämpää ja paloturvallisempaa kuin puu. Akseli Gallen-Kallela hyödynsi teräsbetonia ateljeetalossaan ensimmäisten joukossa Suomessa.


Villabyggandet och betongen

Vid sekelskiftet 1900 uppfördes ett rekordantal konstnärsateljéer och sommarvillor ute på landsbygden och i ödemarken. Visavuori och Kalela inspirerade såväl Robert Kajanus sommarvilla Obbnäs i Kyrkslätt som Pekka Halonens ateljé Halosenniemi.

Med inspiration av världsutställningen i Paris började man då den nya stålbetongen kom till Finland bygga villor av rappat tegel och bastant betong, i stället för som tidigare av stockar. Exempel på det nya byggbeståndet är Hvitträsk som Eliel Saarinen, Herman Gesellius och Armas Lindgren lät uppföra i Kyrkslätt, och Emil Wikströms ateljé Visavuori.

Också Tarvaspää byggdes slutligen av den tidens nya material stålbetongen, alltså armerad betong. Stålbetongen möjliggjorde nya slags konstruktioner och var ett mera hållbart och brandsäkert material än träet. Då Akseli Gallen-Kallela uppförde sin ateljébyggnad var han bland de första i Finland att använda sig av stålbetong.


Villa architecture and concrete

At the turn of the 19th and 20th centuries, record numbers of artists’ studios and summer villas were built in the countryside and wilderness regions of Finland. Houses inspired by Emil Wikström’s Visavuori and Gallen-Kallela’s Kalela included Robert Kajanus’s summer villa at Upinniemi (Obbnäs) in Kirkkonummi and Pekka Halonen’s studio at Halosenniemi.

With inspiration from the Paris World’s Fair of 1900 and through the introduction of reinforced concrete in Finland, villas began to be made of rendered brick and sturdy concrete instead of timber. Examples of the new buildings are Hvitträsk  built by architects Eliel Saarinen, Herman Gesellius and Armas Lindgren at Kirkkonummi and Emil Wikström’s Visavuori studio-house.

Reinforced concrete, the innovation of the period, was also chosen for Tarvaspää. It permitted new types of structures and it was more durable and provided greater fire safety than wood. In his Tarvaspää studio project, Akseli Gallen-Kallela was among the first in Finland to use this material.