Jarmo Mäkilä: Bandidos, 2019. oljemålning, 203 x 151 cm. Foto: Jouko Vatanen tmi
I utställningen Nordic Noir iscensätts ett tidsöverskridande möte mellan sex finländska och norska konstnärer. Gäster hos Akseli Gallen-Kallela är Sverre Malling (f. 1977), Louis Moe (1857–1945), Jarmo Mäkilä (f. 1952), Odd Nerdrum (f. 1944) och Hugo Simberg (1873–1917).
Utställningens ljudinstallation har förverkligats av Cornelius Jakhelln & Tvisyn.
Gemensamt för konstnärerna som medverkar är myterna, de drömlika visionerna, bilderna som kommer ur det undermedvetna, ett figurativt uttryckssätt, och det tekniska mästerskapet. Symbolism vid sekelskiftet 1900 presenteras sida vid sida med nutidskonstnärernas uttolkning av teman som liv och förgänglighet.
Vad har vi gemensamt med de människor som levde för hundra år sedan? Vad är det som skiljer oss åt?
Visioner sprungna ur historiens och det mänskliga medvetandets djup
I utställningen placeras nutidskonstverken i kontinuum med symbolismen. I samma anda som utställningen Själens öga, som var en publiksuccé sommaren 2019, kopplas intresse och forskning rörande symbolismen och esoterismen till vår tid. Konstverken i utställningen hänsyftar ofta till konsthistorien, men också till bilder och föreställningar från vår tids populärkultur. Konstverkens gemensamma rötter sträcker sig till den äldre
tyska och nederländska konsten, som till exempel Albrecht Dürers etsningar, naturvetenskapliga teckningar, Rembrandts gåtfulla halvdunkel, Goyas
etsningsserie Krigets fasor – men lika väl till de spända stämningstillstånden i surrealismen, eller i skräckfilmerna.
Odd Nerdrum: Tourette, 2011.
Akseli Gallen-Kallelas målning av Den döde Lemminkäinen (1986) och Sverre Mallings Snowblind (2010), som avbildar en rockgestalt död av en överdos, liknas båda vid Hans Holbeins Den döde Kristus i graven (1520-1522), samtidigt som de framstår som varandras spegelbilder.
Vanitasmotiven och dödsdanserna är sätt att ställa de grundläggande frågorna, som går igenom måleriets tradition i konstverk efter konstverk, från århundrade till nästa. Benrangelgestalten finner man i olika situationer i verk av såväl Louis Moe som Hugo Simberg. Kraniet finner man såväl på Axel Galléns arbetsbord i Paris som i handen på bandidoskaraktären i en av Jarmo Mäkiläs målningar.
Den gåtfulla stämningen i Odd Nerdrums verk, landskap skildrade i ett halvdunkel som för tankarna till Rembrandt, de köttsliga gestalterna som placerats i deras stagnerade värld, rör sig på gränsen mellan det verkliga och overkliga.
Frågor om tid och evighet
I konsten vid sekelskiftet 1900 vändes blickarna inåt, mot inre världar. Industrialiseringen hade börjat visa sin avigsida, och konstnärerna sökte efter andliga värden, det ursprungliga. I vår tid är miljökatastroferna ett ständigt närvarande hot. Samtidigt kan hotet vara något som väller fram ur vårt undermedvetna och omedvetna. Det bekanta blir till något främmande. Bortträngda minnen gnager i utkanten av medvetandet, och jaget är skiftande och opålitligt.
Konsten och hur man upplever den är alltid förknippade med sin tid, till de aktuella diskussionerna och bilderna som är utmärkande för den. Samtidigt är de tidlösa frågorna grundläggande teman inom konsten. Vid sekelskiftet 1900 var konsten ett medel att närma sig och utforska esoterism, helighet, det hänsides, och förhållandet mellan olika världar. Också idag kan man genom konsten behandla sådant som det är svårt att sätta ord på.
I samband med utställningen publiceras FD Juha-Heikki Tihinens artikel Tummaa ja tummempaa – synkät sisarukset. (”mörkt och mörkare – dystra syskon.”).
Akseli Gallen-Kallela: Den döde Lemminkäinen, 1896. Ölja på duk, 35x85cm. Gallen-Kallela Museet. Foto: GKM / Tuukka Uusitalo
Utställningen har understötts av Norges ambassad.
Nähdäksesi lehdistökuvat, kirjaudu ensin sisään sivustolle.