Tarvaspää – 500 år framåt i tiden

1.6.2020 - 25.4.2021

Akseli Gallen-Kallela: En skiss för Tarvaspää, 1911. Gallen-Kallela Museet. Foto: GKM.

En utställning om Akseli Gallen-Kallelas ateljéslott Tarvaspää, från planerings- och byggnadsskedena fram till renoveringsarbetena i slutet av 1920-talet. Slottet Tarvaspää, med torn och tinnar, är konstnärens ofullbordade dröm. Liksom föregångaren Kalela var det tänkt som ett helhetskonstverk att efterlämna åt kommande generationer, där man kunde visa skaparens konst. ”Det är inte bara för oss som jag bygger, det är också för de kommande 500 åren”, konstaterade Gallen-Kallela om Tarvaspää.

 

Nya innovationer, ständigt nya lösningar och fortsatt byggande

Akseli Gallen-Kallelas första ateljé Kalela stod färdig år 1895 i Ruovesi. Den var byggd av trä och hade inspirerats av östkarelsk byggnadstradition. Ateljén skilde sig ändå på ett iögonenfallande sätt från de typiska karelska byggnaderna genom sitt höga tak och stora fönster. Under tiden i Kalela hade konstnären blivit alltmer medveten om att träet var ett förgängligt material som inte skulle kunna bestå för kommande generationer. Stenfoten på Kalela och husets källare stod inte emot vatten, fukten gjorde att råttorna trivdes, och träet ruttnade, om än själen fann ro i ödemarkens tystnad.

Konstnären beslöt att bygga sin nya ateljé på gården intill sommarvillan på Alberga gård, som stod i hans svärmors ägo. På Linudden stod förutom villan också en trädgårdsmästarbyggnad och ett lusthus. Lusthuset fick ge vika för den vitrappade ateljébyggnaden som konstruerades av tegel, och förstärktes med järnbetong. Järnbetongen var på den tiden en ny innovation, som kunde användas till att göra bärande mellanbotten- och pelarkonstruktioner, och som användes i allt större utsträckning.

Gallen-Kallela använde sig av den tidens nya byggnadstekniker, och han tog också noggrant i beaktande förhållandet mellan ateljén och gårdsplanen med dess ursprungliga byggnader, och det helhetsintryck de gjorde. På ritningarna från början av 1900-talet finns det också bostads- och arbetsutrymmen för studeranden och en överdådig vinterträdgård. Ett observatorium på byggnadens tak, ett vindkraftverk och en murkonstruktion som förenade ateljébyggnaden och trävillan, utelämnades alla från de slutliga ritningarna. Den främsta orsaken till att planerna förenklades var familjens dåliga ekonomiska situation. Ateljén, i dess avskalade form, uppfördes under åren 1911-13.

 

Flyttningar och ändringsarbeten

Hösten 1915, när upprustningen inför det annalkande världskriget förde med sig ryska soldater ända in på gårdstunet på Tarvaspää, återvände familjen till Kalela. Till Tarvaspää återvände man först i slutet av 1920-talet, och det var då man byggde kök, bostadsutrymmen och ett modernt badrum med badkar och handfat åt familjen inne i själva ateljébyggnaden. På tornet satte man en takränna som liknade ett drakhuvud till formen. Byggnads- och ändringsarbetena pågick ända fram till konstnärens död. Hans änka Mary Gallén bodde kvar på Tarvaspää fram till år 1939, och därefter periodvis under mellanfredstiden. Efter fortsättningskriget stod huset tomt under mer än tio års tid.

År 1958 övergick ateljéslottet och Villa Linudd i Akseli Gallen-Kallela Museistiftelses ägo. Gallen-Kallela Museet öppnades år 1961 för allmänheten, och det verkar än idag i byggnaden.

 

Ny teknologi

De oförverkligade planerna för Tarvaspää presenteras i en 3D-modell, med användning av förstärkt verklighet, som har gjorts av studeranden vid yrkeshögskolan Metropolia.

Läs mer om projektet

 

Utställningen är en del av Europeiska Kulturmiljödagarna.

 

Nähdäksesi lehdistökuvat, kirjaudu ensin sisään sivustolle.