Gallen-Kallela Museet presenterar en fotoutställning där kända konstverk transformerats till tatueringar.

Jessica Suni. Hugo Simberg: Fattig fan från Gumman och fattig fan med tvillingar, 1899. Antti Rossi, Fireline Tattoo, 2004.

Mediekonstnär Harri Larjosto och Gallen-Kallela Museet efterlyste under ett par års tid människor som har låtit tatuera bilder av konstverk. Antalet personer som lever med en konstklassiker inpå bara huden överträffade förväntningarna: Larjosto har fotograferat och intervjuat hundra personer.

”Folk angav överraskande djupsinniga grunder för sitt val att rista in en viss bild, ett konstverk, i huden för resten av sitt liv”, konstaterar Larjosto. Den intima utställningen och boken som utges i samband med den presenterar de personliga historierna bakom bilderna. De roar, fascinerar, och berör.

Konstverken som människor bär på huden ger en ny infallsvinkel på vad konsten kan betyda idag. Sedan 1990-talet har tatueringarna upplevt en boom och blivit till ett etablerat sätt att uttrycka sig och utsmycka sig. Många av dem som valt att låta tatuera ett konstverk betonar dock att de skiljer sig från den här massan. De upplever konstverken som mer betydelsefulla och meningsbärande, kopplade till vår historia och kultur. De tatuerade konstverken förs samtidigt ut ur museisalarna och konstböckerna, ut i nya miljöer och nya sätt att delta i livet.

Bland de konstverk som människor valt att göra tatueringar av visade sig Akseli Gallen-Kallelas målningar med Kalevala-motiv, bland dem främst Sampos försvarare (1896), mest populära. Många förknippade tatueringarna av finländska konstklassiker till sitt eget ursprung och sina rötter. De upplevde det också som viktigt att ta de nationella symbolerna i besittning: att inte låta vårt gemensamma kulturarv bli uteslutande till nationalisternas egendom.

Andra konstnärer vilkas verk man har låtit tatuera är bland andra Hugo Simberg, bröderna von Wright, Alphonse Mucha, Edvard Munch, Salvador Dalí och Leonardo da Vinci.

I samband med utställningen utges boken Kuva ihollani av förlaget Maahenki.

Guidade visningar på svenska 26.11. och 31.12. kl. 14.

Utställningen ingår i det officiella programmet för jubileumsåret Suomi Finland 100.

Harri Larjostos arbete har stötts av Konestiftelsen.

Samarbetspartner: Epson Finland

Nähdäksesi lehdistökuvat, kirjaudu ensin sisään sivustolle.